%20(2).jpg)
orskning visar att tankeförhållandet 5:1 är ett sunt förhållande som håller dig i balans och får dig att känna stabilitet, harmoni och nöjdhet. Det krävs alltså 5 positiva tankar för att balansera 1 negativ tanke!
Rätt fokus i tanken blir positiva repetitioner som skapar ett positivt flow och ett positivt agerande mot andra.
Känner du igen dig själv i nedan tankefenomen?
Vilken otur, jag försov mig, nej jag kommer att få stressa denna morgon, åh nej, jag har missat att tvätta de kläder jag ville ha idag, säg inte att mobilen ringer just nu, åh nej, det regnar just idag, orkar bara inte detta en morgon till, hur kan det dessutom blåsa så mycket just IDAG?
Dessa tankemönster påverkar dig mycket mer än du tror. Möjligen är du medveten om tankarna men vi tror att du kommer bli överraskad av hur många fler negativa tankar du har om du medvetet och under en viss begränsad tid bestämmer dig för att försöka avslöja dem.
Vi vet alla att dessa osunda negativa tankar föder känslotillstånd inom oss såsom irritation, frustration, maktlöshet, ilska, utmattning, meningslöshet och som i repetitiva mönster leder till obalans i hälsan. Dessutom är det svårt att med denna start på dagen direkt agera på trevliga sätt då dina kollegor ler mot dig, men svårast kanske det är om du möter någon som fått samma dåliga start som du. Någon som irriterat tittar ned i golvet och inte låtsas se dig. Då finns det risk för att du snabbt är inne i nästa inre “förgiftningsprocess” av dina tankar!
"Jaha och vad har jag nu gjort för fel? Varför tittar inte ens hen på mig..."
Det som är intressant avseende hälsa är hur lätt det är att istället för hälsa komma in på begreppet ohälsa. Det räcker att googla för att få en tydlig bild hur det förhåller sig!
Detsamma har gällt inom psykologin som de senaste årtiondena fokuserat på negativ psykologi avseende möjlighet att påverka personligheten och som har utgångspunkten att karaktären och vår personlighet danas i barndomen. William James, kallad som "den moderna psykologins fader" konstaterade år 1890 att personligheten sitter fast vid 30 års ålder.
Trenden har vänt och mer fokus har varit på positiv psykologi med många intressanta resultat som följd. Med hjälp av tydliga målbilder kan vi påverka mycket mer av vår personlighet än vad som tidigare varit känt.
År 2017 fann Erika Baranski att 67,5 % av 600 personer aktivt ville förändra sin personlighet och ville bli mer vänliga, emotionellt stabila, samvetsgranna och extroverta. Ny forskning visar att beteendeförändring och personlighetsförändring går att påverka mer än vad forskare tidigare kunnat tro. Brent Roberts studie visar att alla personlighetsdrag ökas mellan 20-40 års ålder, vi blir mer extroverta, samvetsgranna, emotionellt stabila, en markant tillväxt i vänlighet inträffar mellan 50-60 år. Efter detta minskar vi i öppenhet och extroversion och efter 70 år även i emotionell stabilitet.
I Nathan Hudsons (docent psykologi) studie visades i ett försök med psykologistudenter hur personlighet kunde förändras bara på 16 veckor genom att göra personlighetstester och sätta upp mål och tydliga aktiviteter inom vad man önskade skulle förändras inom de 5 personlighetsdragen. Här gavs många exempel på personer i försöksgrupperna som lyckades förändra sin personlighet.
Om jag känner mig stressad ska jag prata med mina föräldrar om det. Om jag vill utveckla mer extroverta personlighetsdrag ska jag bjuda in någon jag inte känner så väl på middag. I denna studie visades förändring på små till måttliga resultat (en fjärdedel till en halv standardavvikelse), upp till hälften av den förändring vi ser under en livstid. Det visade sig att resultatet blev särskilt starkt då forskarna hjälpte studenterna att skapa en plan. Detta betyder att om vi har inre motivation och vilja att på ett medvetet sätt förändra oss själva utifrån mål och handlingsplan kan vi således påverka vår personlighet, vårt sätt att tänka och vårt beteende betydligt mer än vad man trott varit möjligt.
Enkelhet och tydliga konkreta mål kopplat till så stora frågor som att påverka vår grundpersonlighet ger alltså stor effekt på kort sikt.
Vad händer om vi sätter lika tydliga mål och aktiviteter kopplat till den hälsoutveckling vi vill se på din arbetsplats och i ditt privatliv?
